Betongstjärnor räddar svenska korallrev

Nu sjösätts betongreven som ska rädda Sveriges korallrev. 132 stjärnformade revstrukturer ska placeras ut på sex platser i Koster- och Väderöfjorden. Målet är att små korallarver ska hitta dit och börja bygga upp nya levande rev.

– Korallrev är havets artrikaste miljö. Vi har tidigare haft levande korallrev längs västkusten som vi har förstört. Genom att tillverka och placera ut konstgjorda revstrukturer i havet hoppas vi kunna restaurera de här värdefulla miljöerna, säger Anita Tullrot, projektledare för LIFE Lophelia och marin förvaltare på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Lever i starka vattenströmmar

Bakom revens utformning ligger flera års arbete vid Göteborgs universitets marina forskningsstation på Tjärnö. Ann Larsson är forskningsledare och berättar att det gäller att hitta ett material som faller korallarverna i smaken, och som dessutom är format så att optimala strömförhållanden skapas runt reven.

– Ögonkorallen trivs i områden med höga strömhastigheter. På en plan bottenyta sveps larverna bara förbi, utan en chans att komma ner och sätta sig fast. Därför behövs något som sticker upp från bottnen och bryter den starka strömmen, säger hon.

Slagg skapar hålrum och ger kalk

För att hitta rätt form på reven har Ann Larsson och hennes kolleger undersökt vattenströmmarnas rörelser runt olika konstruktioner i speciella strömakvarier. Så småningom landade de i något som liknar en julgransfot, eller stjärna, med sex armar och ett hål i mitten. Ovanpå armarna har svarta lavaliknande stenklumpar gjutits fast. Det är slagg, en biprodukt från metallframställning, som visat sig ha goda egenskaper i sammanhanget.

– Slaggen har mängder med små håligheter där larverna kan krypa in och sätta sig. Dessutom innehåller den kalk och andra mineraler, och när vi undersökt larvernas intresse för olika material har de visat sig attraherade av just slagg, säger Ann Larsson.

Odlade korallarver var testpiloter

För att utveckla de artificiella reven har forskarna odlat fram korallarver som fått agera testpiloter. Vuxna ögonkoraller har hämtats från ett närliggande stort rev i Norge, och med en metod som tagits fram på Tjärnölaboratoriet har forskarna fått korallerna att leka och fortplanta sig i akvarier.

– Det fanns inga studier av hur larverna beter sig runt olika material och ytor när vi började. Det är faktiskt bara vi och en forskargrupp i Trondheim som lyckats få fram larver av ögonkorall på labb tidigare, säger Ann Larsson.

Handbok visar vägen för andra

Ögonkorallen finns i Atlanten från nordligaste Norge, runt Brittiska öarna och ner till Medelhavet. Överallt minskar arten och hotas av bottentrålning, djuphavsfiske, klimatförändringar, olje-och gasutvinning och gruvdrift. En viktig del av projektet LIFE Lophelia är därför att sprida kunskap om hur reven kan restaureras.

– Vi ska ta fram en teknisk handbok och en film som beskriver den metod som vi nu arbetat fram. På så vis hoppas vi att man kan ta hjälp av våra erfarenheter på andra ställen. Det finns ett stort behov, säger Anita Tullrot.

Utvecklingen följs med film

För att skapa så goda förutsättningar som möjligt har fiskeförbud införts på de sex platser där reven ska restaureras. Det innebär att områdena skyddas mot bottentrålning men även från fiske med hummer- och kräftburar. På alla platser kommer det dessutom bli förbjudet att lägga ankar.

Utvecklingen vid reven kommer att följas upp vart tredje år genom ett uppdrag till Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Uppföljningen görs med undervattenskamera som sänks ner på havsbottnen från en båt.

– Den första filmningen kommer att göras redan nu i september. Det blir spännande att se om fiskar som pigghaj och torsk rör sig runt reven. Vi tror ju att reven kommer att bli en tillgång för många olika arter, både fastsittande och rörliga, och på så sätt öka den biologiska mångfalden i området, säger Anita Tullrot.

Hoppas på koraller inom fem år

När det kommer att finnas koraller på betongreven är svårt att förutsäga. Hur mycket larver som finns kan variera mellan olika år, sedan är utvecklingstiden från larv på 0,2 millimeter till en lite större polyp något år. Men det finns exempel på att det kan gå oväntat snabbt: När revet vid Väderöarna undersöktes år 2010 var det till synes helt dött, men bara tre år senare växte levande korall över ett nära 300 kvadratmeter stort område ovanpå döda, lite större skelettdelar.

– Vi har försökt ge korallarverna så goda förutsättningar som möjligt. Min förhoppning är att vi kommer att få se levande koraller på reven inom fem år, säger Anita Tullrot.

Text: Susanne Liljenström