År 2022 var ett hektiskt år för miljödatainsamlingen. Vi genomförde tre fältkampanjer, där vi satte ut instrument på restaureringsplatserna för att samla in data under minst 2 månader, varje gång.
Strömhastigheter och riktningar, temperatur, salthalt och sedimentation, allt mättes. Naturligtvis förväntade vi oss en viss variation mellan platserna, men vi slutar inte att bli förvånade över våra fynd.
Med hjälp av sedimentfällor kan vi se hur mycket sedimentation reven utsätts för över tid. Den genomsnittliga sedimentationshastigheten vid de flesta av restaureringsplatserna, liksom på Tislerrevet, är cirka 5 g sediment per kvadratmeter och dag. Vid Väderöarna, där delar av revet har börjat återhämta sig naturligt efter att trålförbud infördes 2001, är sedimentationshastigheten mycket över det vi uppmätt på annat håll. 45 gram per kvadratmeter och dag! Det är 4,5 kg sediment per kvadratmeter under de tre månader som vi mätte, och 9 gånger mer än på de flesta andra platser.
Så hur klarar sig korallerna vid Väderöarna? Borde inte den stora mängden sediment kväva dem med tiden? Svaret är, åtminstone delvis, strömmarna. Starka strömmar hjälper till att spola bort de enorma mängderna sediment. Kombinationen av hög sedimentationshastighet och starka strömmar kan möjligen till och med vara fördelaktigt för korallerna, som då får fler chanser att fånga matpartiklar som driver förbi.
Vår slutsats: 45 g sediment om dagen i kombination med starka strömmar kan vara tillräckligt bra för att naturlig återhämtning ska ske. Det kommer dock inte att hålla ”doktorn” borta helt i det här fallet. Vi kommer att placera ut konstgjorda rev på andra platser vid Väderöarna, för att ge ännu fler korall-larver chansen att bosätta sig här.
